Klockannioochjagkaninteandas

Klockan är nio på morgonen och jag ska till kyrkan utan sömn. Att dygna har blivit en vana..
Känns som om jag kommer tuppa av när som men jag får skylla mig själv! Zzzzzzzzzzzz.....
Spacklet och de korta kläderna är på gång.
Jag trotsar åtminstone den syrianska normen om att alla tjejer ska gå i skyhöga klackar, kör på mina Martens istället.
Gud förlåt oss. Låt spaningen börja.....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0